Farväl...
... älskade älskling. Han har redan åkt och det blev precis så sorgligt som jag hade trott. Redan imorse gick jag med en klump i halsen och visste hur det skulle kännas.
Jag gick i skolan 8-10 så att jag hann tillbaka och gosa lite med Micke innan vi åkte ut till flygplatsen. Där checkade vi in honom och åt lunch i lugn och ro på Burger King. Riktigt gott. McD är inte som hemma, men BK fungerar fint. Satt och blev nostalgiska för vi åt där i augusti också innan vi for hem. Passade på att pussas och kramas så mycket det gick innan Micke gick mot sin gate. Jag grät inte. Inte då. Lyckades ta mig hela vägen hem, men väl där fick jag en stooor kram av moster och då kom tårarna. Skit att han måste åka redan nu!
Men det har varit helt underbara dagar och vi har gjort så mycket bra saker och verkligen tagit till vara på tiden och det är jag så lycklig för. Detta kan jag leva på ett tag nu.
Det som gäller nu är att ta till vara på den tid som är kvar och försöka njuta av varje dag. För mer än hälften har redan passerat, vare sig man vill eller inte. Jag ska också göra allt jag kan för min kinesiska och hoppas på stora framsteg. Kan meddela att de glosförhör jag hittills genomgått har gått strålande.
Ikväll blir det hemma mys. Skönt. Med lugn och ro. Men jag saknar min älskling. Igen.
Jag gick i skolan 8-10 så att jag hann tillbaka och gosa lite med Micke innan vi åkte ut till flygplatsen. Där checkade vi in honom och åt lunch i lugn och ro på Burger King. Riktigt gott. McD är inte som hemma, men BK fungerar fint. Satt och blev nostalgiska för vi åt där i augusti också innan vi for hem. Passade på att pussas och kramas så mycket det gick innan Micke gick mot sin gate. Jag grät inte. Inte då. Lyckades ta mig hela vägen hem, men väl där fick jag en stooor kram av moster och då kom tårarna. Skit att han måste åka redan nu!
Men det har varit helt underbara dagar och vi har gjort så mycket bra saker och verkligen tagit till vara på tiden och det är jag så lycklig för. Detta kan jag leva på ett tag nu.
Det som gäller nu är att ta till vara på den tid som är kvar och försöka njuta av varje dag. För mer än hälften har redan passerat, vare sig man vill eller inte. Jag ska också göra allt jag kan för min kinesiska och hoppas på stora framsteg. Kan meddela att de glosförhör jag hittills genomgått har gått strålande.
Ikväll blir det hemma mys. Skönt. Med lugn och ro. Men jag saknar min älskling. Igen.
Kommentarer
Trackback
