Dagen före dagen...
... innan vilan är över. För denna sommar. För denna tid.
Det låter dystert. Men det är det absolut inte, bara ovant och aningens förväntansfullt. Nästan 8 månader sedan jag satte mina fötter på Ekonomikum sist. 8 månader sedan sen jag var i skolan, och vad mycket det hänt sedan dess. En underbar tid i Kina i nästan 6 månader. Underbar men också slitsam och prövande. En underbar underbar sommar där jag faktiskt mest minns värme, sol, bad och utflykter men också en hel del jobb. Livet har varit lätt på sistone.
Men imorgon börjar allvaret igen. Det är så det känns. Men ett roligt allvar, ett spännande allvar med en helt ny vardag. Jag har blivit sambo och försiktigt prövat sambolivet i en vecka. En mjukstart under vår lediga vecka som ägnats åt allt vad flytt och inredning heter. Men också mycket kärlek och umgänge och jag vet att det kommer bli så bra för oss här. Efter 6 år tillsammans var det dags att äntligen få dela livet tillsammans på heltid. Jag vill verkligen rå om min fina kille. Laga god mat, skratta och leva tillsammans.
Imorgon börjar också pluggandet igen. Ny kurs, okända kurskamrater (de flesta). Kurser på engelska, PM på engelska, seminarier och litteratur på engelska. En utmaning, men min tid i Kina har förberett mig väl. Att prata engelska är inte längre ett hinder för mig. Jag kommer nu också sakta men säkert sätta mig in i det nya projektet jag är med i - som mässansvarig för arbetsmarknadsdagarna här i februari. Jag vet, det är långt dit, men det är mycket som ska göras, fixas och ordnads.
Det kommer nog bli en hel del blod, svett och tårar framöver. Men, jag tror att den här hösten kommer bli den bästa på länge.
Välkommen hit, älskade höst.
Det låter dystert. Men det är det absolut inte, bara ovant och aningens förväntansfullt. Nästan 8 månader sedan jag satte mina fötter på Ekonomikum sist. 8 månader sedan sen jag var i skolan, och vad mycket det hänt sedan dess. En underbar tid i Kina i nästan 6 månader. Underbar men också slitsam och prövande. En underbar underbar sommar där jag faktiskt mest minns värme, sol, bad och utflykter men också en hel del jobb. Livet har varit lätt på sistone.
Men imorgon börjar allvaret igen. Det är så det känns. Men ett roligt allvar, ett spännande allvar med en helt ny vardag. Jag har blivit sambo och försiktigt prövat sambolivet i en vecka. En mjukstart under vår lediga vecka som ägnats åt allt vad flytt och inredning heter. Men också mycket kärlek och umgänge och jag vet att det kommer bli så bra för oss här. Efter 6 år tillsammans var det dags att äntligen få dela livet tillsammans på heltid. Jag vill verkligen rå om min fina kille. Laga god mat, skratta och leva tillsammans.
Imorgon börjar också pluggandet igen. Ny kurs, okända kurskamrater (de flesta). Kurser på engelska, PM på engelska, seminarier och litteratur på engelska. En utmaning, men min tid i Kina har förberett mig väl. Att prata engelska är inte längre ett hinder för mig. Jag kommer nu också sakta men säkert sätta mig in i det nya projektet jag är med i - som mässansvarig för arbetsmarknadsdagarna här i februari. Jag vet, det är långt dit, men det är mycket som ska göras, fixas och ordnads.
Det kommer nog bli en hel del blod, svett och tårar framöver. Men, jag tror att den här hösten kommer bli den bästa på länge.
Välkommen hit, älskade höst.
♥
Kommentarer
Trackback
