middagsfunderingar
Det blir enkel mat till middag. Mackor och nyponsoppa. Och man tänker lätt, när man sitter där med leverpastejsmackor och smaken av nyponsoppa når en. Jag tänker på fjällen, skidstugorna och alla studer tillsammans med familjen. Att livet var så enkelt (om än inte lika roligt) när man var liten.
Jag kom då att tänka på ett samtal med min kusin S (den större). Hon frågade mig varför man har problem egentligen? Hur är ens problem när man är större undrade hon?
En bra fråga det där. För man har ju problem hela livet. Stora och små. Men jag undrar om det inte är så trots allt. Att problemen alltid är lika stora, att de bara är i proportion med sin ålder. För jag kan nog lova att ett bråk på skolgården kan vara minst lika problematiskt som de bråk som kan uppstå i vuxen ålder. Problem kommer nog att följa oss hela livet. Det är bara hur vi tacklar dem, som avgör hur mycket de påverkar våra liv. Men hon är klok min S. Jag kan sakna våra samtal över middagarna. Ett samtal med en 9-åring och en 22-åring. Så nära men ändå så långt borta. De yngre kan verkligen få en att tänka.
Jag kom då att tänka på ett samtal med min kusin S (den större). Hon frågade mig varför man har problem egentligen? Hur är ens problem när man är större undrade hon?
En bra fråga det där. För man har ju problem hela livet. Stora och små. Men jag undrar om det inte är så trots allt. Att problemen alltid är lika stora, att de bara är i proportion med sin ålder. För jag kan nog lova att ett bråk på skolgården kan vara minst lika problematiskt som de bråk som kan uppstå i vuxen ålder. Problem kommer nog att följa oss hela livet. Det är bara hur vi tacklar dem, som avgör hur mycket de påverkar våra liv. Men hon är klok min S. Jag kan sakna våra samtal över middagarna. Ett samtal med en 9-åring och en 22-åring. Så nära men ändå så långt borta. De yngre kan verkligen få en att tänka.
Kommentarer
Trackback
