Jossans blogg

Jag springer ut en snabbis från jobbet för att köpa lite fikabröd till mina duktiga kollegor (och mig själv) som slitit duktigt idag. Står i kö när jag hör mitt namn med en välbekant stämma. Där står svärmor! Konstigt, i mitt medvetande borde hon vara i Tällberg på semester och inte alls sitta och fika på Landings konditori i Uppsala en vanlig torsdag. Jätteglad, men jättekonstigt :)

.

Slutar jobbet för dagen och ska hämta cykeln när en kille vid cykeln bredvid tittar jättekonstigt på mig när jag trär en plastpåse över min sadel. Inte alls konstigt tycker jag. Idag har jag vita jeans och en brun lädersadel tillsammans med dessa gör sig inte jättebra. Konstigt tycker han. Och när jag ska ta min cykel så plockar han fram en liten plastpåse. En sån där plastförpackning som engångsnäsdukar ligger i. Euroshopper. Där ur tar han sin cykelnyckel, låser upp cykeln, stoppar ner nyckeln i förpackningen igen vilken därpå läggs i hans ryggsäck. Det är konstigt om något!

.

Cyklar hem och många tittar på mig lite småkonstigt. Sammanfattar med att de antingen tycker att jag 1) är supersnygg 2)liknar en kändis eller 3) har något konstigt i ansiktet. Kommer hem för att konstatera att det inte är det sistnämnda utan snarare det förstnämnda. Man tackar - lite självförtroende skadar aldrig!

.

Och så en sak till. Jag sitter på balkongen och bloggar. Det konstiga i det är inte att det finns trådlösa system nu förtiden utan det faktum att vi har balkong. Underbart och fortfarande ofattbart. Vi säger så så länge. Hej!