När katten är borta?

När katten är borta dansar råttorna på bordet. Så sant. När min sambo är borta passar jag på att äta barndomsmat. Sist blev det köttsoppa på burk, en annan gång fiskpinnar. Ikväll blir det fiskbullar i hummersås. Men jag förberedde mig på ICA på att säga att det är till min katt. Jag vill fortfarande inte erkänna att jag tycker om det. Så nu ska min katt äta fiskbullar, själv ska jag äta chips till middag och sen dega i soffan resten av kvällen. Jag har PF! Då kan man kolla på skräptv kvällen lång :)
.
BTW! Imorgon ska jag på kurs! Kul :)

Visst är våren nästan här!

Under en skön helg på landet fick jag verkligen känna att våren är på gång, om än något avlägset. Solen gassade, och värmde. Vi grillade korv och solade på altanen. Nog för att stugan talar för sommaren i sig, men våren är snart här. Det hörs på fåglarna. Känns på lukten. Som jag börjar längta. Och ändå kan livet kännas så upp-och-ner. Det är konstigt.

Tjing tjing!

Vissa dagar är helt enkelt bättre än andra. Dagen gick supersnabbt men samtidigt fick jag slita för att komma någon stans på jobbet idag. Det är inte alltid man förstår sina kunder och då blir kundmötena inte lika friktionsfria om man säger så! Jag hoppas på en spännande arbetsdag imorgon i stället. Jag får inte glömma bort den gamla klyschan "det blir vad man gör det till". Det ligger mycket i det.
.
Imorgon är det jobbfest! Det ska bli riktigt roligt, därför måste jag nu ta mig i kragen och packa väskan. Hinner inte hem efter jobbet imorgon så det gäller att planera redan nu! Önskar er en trevlig kväll! Bjuder på en dagens innan jag tar mig i kragen ;)
.

De blåa..

Cliff-hangern från igår är alltså skoskydd. Hos tandläkaren, läkaren, dagis, jobbet; det spelar ingen roll. Det är förnedrande att ta dem på sig! Vår arbetsplats är just nu en stor byggarbetsplats vilket innebär att skoskydd måste på när det springs mellan våningarna. Jag skäms. Det känns lite som att behöva ha cykelhjälm och gå på högstadiet; egentligen smart, men ändå förnedrande. Och jag är långt ifrån ensam, det vet jag! Det har till och med gått så långt att jag inte längre går upp för att hämta kaffe. Ber till gudarna att nedervåningens kaffemaskin anländer inom kort! (Eller att jag kan lura på kollegorna att ta med en kopp åt mig ett tag till!)

Helt apropå

Hej där!
Det är lustigt, för på vägen hem från jobbet tänker jag att jag ska börja skriva här igen. Och samma dag får jag en kommentar på bloggen att jag borde sluta för att en annan person vill ha mitt bloggnamn. Vilka tillfälligheter! Eller som att jag här om dagen, när det var så isande kallt att ögonfransarna blev frostiga, tänkte att man borde ha skidglasögon på sig på väg till jobbet för att sminket inte ska rinna. Och så möter jag en cyklist idag med just skidglasögon. Hysteriskt roligt förresten.
Har tänkt på en sak idag. Något som jag anser är fruktansvärt förnedrande trots att det är en liten struntsak. Jag får återkomma imorgon och låta det här bli min cliff-hanger, för det måste beskrivas med bilder!
So long!

RSS 2.0